Denna publikation utgör en delrapportering från en studie "Info via digitala kanaler och dess potential att förändra elanvändningsmönster" inom Elforsks ELAN III-program (2007-2009). Projektet utgör en del av ämnesområdet "AMR-Visualisering" och studien har genomförts av forskare tillhörande gruppen för Energihushållning i Byggnader vid Inst. för Energivetenskaper, Lunds Universitet – LTH.
Syftet med detta projekt var att undersöka vilken potential att förändra elanvändningsmönster som finns då privata kunder i olika typer av bostäder får bättre insyn i, och förståelse av, sin energianvändning genom förbättrad information. Inverkan av feedback i form av energistatistik (tabeller och grafik) på Internet undersöktes.
Denna fallstudie genomfördes i samarbete med energiföretaget E.ON Sverige AB. Den undersökta informationskanalen var i detta fall företagets testade internetbaserade statistiktjänst "EnergiDialog-Privat".
Analysdelen omfattade både kvantitativa och kvalitativa delar för att bättre komma åt olika aspekter på kundernas elanvändning, energibeteende, värderingar och attityder.
Huvudhypotesen i projektet var att användning av statistiktjänsten, som ett sätt att informera hushållen på, kan ha lett till lägre elförbrukning tack vare hushållens bättre förståelse för sin elanvändning och sina el/energikostnader. Studien har även byggt på antagandet att de som äger sina bostäder och bor i villor/radhus är mer energi- (eller kostnads-) medvetna än hyresgäster i lägenheter som är mindre angelägna att visa intresse för sin energianvändning.
500 hushåll valdes ut av E.ON enligt forskargruppens krav och önskemål. De slumpmässigt utvalda kundgrupperna innefattade tre underkategorier: 1. 200 hushåll som ingick i testet av EnergiDialog-Privat boende i villor/radhus med elanvändning på minst 10 000 kWh per år och säkring på minst 20 A; 2. 200 hushåll som ingick i testet av EnergiDialog-Privat boende i lägenheter utan elvärme; 3. 100 kunder som inte erbjuds att vara med i testet av Energidialog-tjänsten ("kontrollgrupp" för studien).
En enkät som innehöll olika frågor som skulle hjälpa till att identifiera hushållens energivanor och deras benägenhet att vidta energibesparande åtgärder skickades ut under april 2009.
E.ON levererade hushållens elförbrukningsdata som bestod av aktuella (maj 2009) preliminärt uppskattade årsförbrukningar i kWh/år för varje hushåll samt registrerade avlästa månatliga data för perioden juni 2008 - maj 2009. Den totala avlästa elförbrukningen jämfördes med de uppskattade värdena för att dra slutsatser om vilken förändring som skett i hushållens elförbrukning under tiden då tjänsten använts.
En energianvändningsprofil togs fram för de hushåll som svarat på enkäten. Profilen är framtagen för att kunna undersöka skillnader mellan tjänstens Användare och Ickeanvändare samt Kontrollgrupp när det gäller vissa energirelaterade vanor och beteenden som ansetts skulle kunna påverka den totala elförbrukningen i hushållen.
De enkätsvaren som var användbara var fördelade på följande sätt: 73 stycken (55,7 %) från kunder som använt tjänsten (i rapporten kallade Användare), varav 34 boende i villa/radhus och 39 i lägenheter. 58 stycken (44,3 %) kom från kunder som uppgav att de inte hade använt tjänsten (i rapporten kallas de Ickeanvändare) varav 31 boende i villa/radhus och 27 i lägenheter.
Totalt 26 % av Användarna sa att de valde att använda tjänsten för att få kontroll över sin elförbrukning eller för att göra någonting för miljön (genom att förändra sitt beteende). Ickeanvändare motiverade sina beslut att inte använda tjänsten med tidsbrist (26 %), problem med tjänsten (8,6 %) eller bristfällig respons från E.ON (8,6 %). Kravet på att ha tillgång till dator och internetkoppling verkar inte ha någon betydelse alls. Ingen av Ickeanvändarna angav att anledning till att tacka "nej" till tjänsten varit brist på dator eller Internetkoppling hemma. Andelen av hushåll som har bredband är lika stor i båda grupperna.
I Kontrollgruppen svarade 57 % att de har behov av att få någon form av statistik över sin elförbrukning. Samtidigt skrev mer än två av tre hushåll att de skulle vilja använda statistiktjänsten tillgänglig på nätet.
De flesta av användarhushållen (65 av 73; 89 %) säger att de brukar använda tjänsten för att kontrollera sin elförbrukning och då oftast en gång per månad eller enstaka gånger. Vissa svarar att de kollar förbrukningen varje vecka (8 av 73) eller dagligen (4 av 73). 17 hushåll av 73 (23,3 %) har använt tjänsten för att kontrollera sin faktura men bara 7 kollar varje elräkning. 20 % hushåll anger att de har använt tjänsten i annat syfte, till exempel för att kontrollera hur mycket el som olika apparater drar.
Ca 80 % av Användare har brukat tjänsten för att jämföra sin elanvändning mellan olika perioder: 46 hushåll tittade på olika månader, 21 på olika veckor och 27 på dagar och timmar.
Vart tredje hushåll (ca 30 %) har använt tjänsten för att kontrollera effekter av en förändrad aktivitet eller genomförd åtgärd hemma.
Elanvändningen för samtliga Användare blev så gott som oförändrad (en försumbart liten minskning relativt den uppskattade elförbrukningen med 0,04 %). Det var nästan lika många hushåll där elförbrukningen har ökat (47 %), som de med en lägre förbrukning (44 %). Hos resten av användarhushållen (9 %) är nivån oförändrad (skillnaden är mindre än 100 kWh/år). För gruppen Ickeanvändare är förändringen i elanvändningen lika oförändrad som för Användare (en försumbart liten ökning relativt den uppskattade elförbrukningen med 0,02 %). I villa/radhus har 48 % av hushållen ökat sin förbrukning medan motsvarande tal för lägenheter är 38 %. Resten av Ickeanvändare i villa/radhus har minskat sin elanvändning (